
Detta är ett litet inlägg som informerar om Fagotten IF. Fagotten IF är en grupp på FB och, som namnet antyder, en idrottsförening. Ovan ser du föreningens stolta logga. Alla är välkomna att informera sig om Fagotten IF och naturligtvis gå med.
I min blogg skriver jag nästan dagligen om andefattigheter, trivialiteter och blaj. Ibland ackompanjeras inläggen av dåliga bilder. Det finns ingen nytta med att läsa min blogg. Gör något vettigt i stället!

Gräsklippning. Fotboll för B1. Kompis för B2. Middagslur för B3 - just nu. Och! Ställ er upp och sjung. Jag har, som sista människa, gått med i "fejan". Visst är jag löjlig! |
...Shit ba va menlös bild enna va liksom...
Hon kramar det äpple hon just tagit. Framtidsminnen var något hon inte tycker om. Hon kramar äpplet intensiv. Svagt börjar det glöda. En inre eld av välsignade minnen är tänd. Det är "dags att kasta loss från tristessen" (Ingentingela, den 19 maj 2009 14:57). Jag skall ge människorna en ny förunderlig gåva, tänker hon. Ett under som skingrar vardagens dimmor. Hon släpper äpplet, som faller ner på marken och försvinner.
Minnenas älva korsar armarna över bröstet och sluter ögonen. Snart är hon tillbaka vid källan i dalen.. Hon lägger sig ner i gräset. Drar ett djup andetag och somnar.
Det höst i villaområdet, men bredvid ett äppelträd skjuter en ny växt upp. Hela natten växer den och nästa morgon sträcker den sina silvriga kronblad mot solen och hälsar mänskligheten. Växten är unik men ser egentligen inte så märkvärdig ut.
Markus går runt huset för att hämta sin cykel. Han är 15 år och går i nionde klass. Han går som i sömnen men något får honom ändå att reagera. En silvrig blomma gnistrar under äppelträdet.
Hon ler i sömnen. |
Det kommer att ta miljoner år sade de lärde. Sakta kommer galaxerna växa samman och bilda en ny större galax. I realiteten är det så glest mellan stjärnorna att antalet kollisioner inte kommer att påverka händelse förloppet nämnvärt. Vi ser fram emot att kunna studera förloppet, sade de. Så här i efterhand är det svårt att veta hur de reagerade på det de såg. En kort stund fick de uppleva något mäktigt. Vi som lever kvar kan hålla oss för skratt. Massan hos de svarta hål som fanns i vardera galax centrum fick förloppet att accelerera våldsamt. Med hastigheten ökade massan. Med ökad massa ökade hastigheten. Det blev ett chickenrace ingen kunde vinna. Universums krafter släpptes lösa och visade en inte tidigare skådad sida. Under ett ögonblick slogs galaxerna samman. Allt som tidigare var av världar och liv förvandlades till ett plasmamoln med ett enormt svart hål i mitten. Detta genererade en gammastråle som svedde bort allt i sin väg ända till universums rand. Som tur var fanns vi inte direkt i strålen. Hon ryckte till när ett ännu inte upplevt minne for som en neutrino genom hennes kropp. |
- Det är på helgerna man åldras, sade han och föll ner på sin plats vid skrivbordet. Ingen svarade. Alla i rummet var vana vid att han slängde ur sig påståenden som varken krävde svar eller borde besvaras. Påståendet fick alltså hänga i luften som ett moln på himlen. Dagen började som vilken dag som helst. Ett käckt påstående, tystnad och ett förstrött morgonsurf. Alla fyra herrarna i rummet var medvetna om att det finns olika dimensioner. Naturligtvis kunde de inte veta hur många eller i vilka dimensioner de egentligen levde. Det är inte heller relevanta frågor eftersom vi aldrig kommer att kunna besvara dem. Det som var viktigt, och för herrarna mindre trevligt, var att det just i deras rum snart skulle hända två otäcka saker. Bägge relaterade till dimensioner. Det skulle uppstå en spricka mellan dimensionerna 2 och 57b. Det som händer i 84 procent av fallen, då det uppstår en spricka mellan två dimensioner, är att en tvärdimension försöker vinna mark. Tvärdimensioner är mycket spännande eftersom de har en bestämd rumslig utsträckning. Nu såg tvärdimension DE003/V sin chans att flytta fram sina positioner. Katten vässade klorna mot äppelträdet. Det hade mörknat ytterligare något. |
Inget, tänkte hon. Ingenting. Regndropparna på fönstret skapade mönster i smutsen. Hon lutade pannan mot fönstret och den plötsliga kylan skingrade för ett ögonblick dysterhetens dimmor. Det hände verkligen ingenting. Gatan utanför fönstret var lika tråkig som tom. Hon var trött på sitt jobb, på sin lägenhet, på staden. Futtiga nöjen avlöste tristessens dominans. Långt bortom här, men ändå nära, hördes ett plask. Ett minne faller ner i källan. Ringarna sprider sig sakta på ytan. Minnet dalar till botten. Skapar turbulens. Effekten är fantastisk. Skänker glädje och sorg. Du skulle uttrycka det med orden "jag kom plötsligt att tänka på". Sanningen är att turbulensen från ett dalande minne förgyller vardagen, ger djup och liv åt vår tanke. Minnenas älva tar ännu en tugga. |
Det gamla äppelträdet knakar förnöjt och bjuder på sina saftiga frukter. Höst kvällen smyger in över villaområdet. Nedanför trädet står katten och tvekar. Reser sig mot trädet men väljer till sist att kura ihop sig vid dess rot. En flock trastar söker sig skränande mot sitt nattkvarter. Allt är som vanligt. Hon tar en frukt till och lutar sig ömsint mot trädet. |
Katten rycker till. Från att synbart ha legat i dvala i fönstersmygen är han plötsligt på helspänn. Svanstippen rör sig likt en kobra fram och tillbaka. Det är något utanför fönstret. Hon landar obekymrat mitt i kattens revir. Öppnar ögonen och går genom trädgården fram till äppelträdet. Hon svävar, inte hoppar, upp till en av de första grenarna. Det gamla äppelträdet skänker henne en av sina vackra frukter. Katten följer henne med blicken. Hon vinkar åt katten, som till synes helt plötsligt hoppar ner från sin plats och rusar mot kattluckan. |
Sakta sjunker minnet till botten. Äldre minnen virvlar upp och en än äldre man i Eksjö ser plötsligt framför sig den stund då han inför prästen sa ja. En flicka i Linares minns plötsligt var hon hade lagt sin blå delfin.Hon glider ner från klippan. Landar mjukt i gräset. Hon går några steg. Kvällssolens strålar får hennes kropp att skimra i varma toner. Bergens toppar glöder och dalen, var plats alltid är nära, vibrerar. Inte bara av kvällningens skådespel utan av återhållen förväntan och kärlek. Hon ställer sig mitt i dalen och slår ut med armarna. Hon lyfter. Så drar hon ihop armarna och lägger dem i kors på bröstet och sluter ögonen. Med detta är hon borta. |
Det är vinter i luften. En ljusblå himmel välver sig över den lilla dalen. Botten på dalen hyser en gles växtlighet som med årstidens rätt förbereder sig för en lång vintervila. Sommarens sista insekter flyger lågt över grönskan. Uppflugen på ett klippblock, för att möta morgonens första ljus, sitter hon. Hon är naken. Blicken är så outgrundlig som den bara kan vara hos den som fått leva våra minnen. Dalen är bara hennes. Ingen människa kan någonsin se den. Hon sitter mitt ibland oss. Buss 38 mot Corabia passerar. Här men ändå inte nära. Närvarande. Plötsligt. Från gatans hörn en pojke ser i ögonvrån en klippa, lite grönska och en kvinna. Hon känner. Vrider på huvudet. Pojken rycker till. Vill se, men det han såg förvandlas till en förundran som bleknar och faller i glömska. Endast i källan finns skymten bevarad. |
Hon faller ner på knä vid randen på minnenaskälla. Månljuset reflekteras i källan och glimtar av evighetens ljus leker i hennes uttryckslösa ansikte. Sakta för hon ner händerna under ytan. Första gången hade källans värme förvånat henne. Sakta sprider sig värmen genom hennes kropp och hon blir till ett med dig, mig och alla. Hon reser sig upp. Sällsamt glimmar det i de droppar som faller från hennes händer. Sakta drar hon klädnaden över huvudet och låter den falla på marken bredvid sig. Sakta, men utan att tveka, skrider hon ner i källan och låter sig omslutas. Hon försvinner. |
Helgen avslutas med att deklarera. I år via internet. Honan har varit sjuk i helgen. Det gör ju inte livet lättare. Mycket som skulle göras blev ganska ogjort. Suck. Nå, lite undanplock och så är denna dag över och en arbetsvecka gryr med måndasmorgonen. Tänkte, obs tänkte, springa på morgonen i morgon. Håll tummarna för att min karaktär kan putta mig till detta... |
Kl 19:41, 1 496 kr Som sagt i ett svar, typ. En man som säljer sådant män plägar spara på bliver en hjälte. Det är som när man som man är föräldraledig eller går på ett föräldramöte. Då är man såååå duktig. Män är barnvakt åt sina barn... Men de prylar som ligger på Blocket och Eniro är det ingen som vill ha?!!! Jo, trehjulingen gick fort. Nähä, nu är det väl dags att vara duktig igen. Se till att barnen får pyjamas och borstade tänder. |
Tänkte blogga in status innan jag hämtade B2 och B3, men han inte riktigt. Status kl 13:30 var iaf 1 444kr. Nu klockan 14:48 (pip) är status 1 455kr. Ganska lugn dag. Besök på vårdcentralen, städning, barnhämtning och snart piano. Kvällen kommer väl att krönas med den familjeunderhållning TV-kan erbjuda. Det finns ju en diskussion om att TV-programmen är puckade. Många är väl det, men med barn och behovet att samla familjen och varva ner lite på fredagen så kan även puckade program fylla sin funktion. I morgon lördag är det rivstart med dubbelbokade aktiviteter och svåra val. Tjoho! I'll be back med mer tradera status! |