B1 nu 9

Inget, tänkte hon. Ingenting. Regndropparna på fönstret skapade mönster i smutsen. Hon lutade pannan mot fönstret och den plötsliga kylan skingrade för ett ögonblick dysterhetens dimmor. Det hände verkligen ingenting. Gatan utanför fönstret var lika tråkig som tom. Hon var trött på sitt jobb, på sin lägenhet, på staden. Futtiga nöjen avlöste tristessens dominans.   Långt bortom här, men ändå nära, hördes ett plask. Ett minne faller ner i källan. Ringarna sprider sig sakta på ytan. Minnet dalar till botten. Skapar turbulens. Effekten är fantastisk. Skänker glädje och sorg. Du skulle uttrycka det med orden "jag kom plötsligt att tänka på". Sanningen är att turbulensen från ett dalande minne förgyller vardagen, ger djup och liv åt vår tanke.   Minnenas älva tar ännu en tugga.