...Shit ba va menlös bild enna va liksom...
Hon kramar det äpple hon just tagit. Framtidsminnen var något hon inte tycker om. Hon kramar äpplet intensiv. Svagt börjar det glöda. En inre eld av välsignade minnen är tänd. Det är "dags att kasta loss från tristessen" (Ingentingela, den 19 maj 2009 14:57). Jag skall ge människorna en ny förunderlig gåva, tänker hon. Ett under som skingrar vardagens dimmor. Hon släpper äpplet, som faller ner på marken och försvinner.
Minnenas älva korsar armarna över bröstet och sluter ögonen. Snart är hon tillbaka vid källan i dalen.. Hon lägger sig ner i gräset. Drar ett djup andetag och somnar.
Det höst i villaområdet, men bredvid ett äppelträd skjuter en ny växt upp. Hela natten växer den och nästa morgon sträcker den sina silvriga kronblad mot solen och hälsar mänskligheten. Växten är unik men ser egentligen inte så märkvärdig ut.
Markus går runt huset för att hämta sin cykel. Han är 15 år och går i nionde klass. Han går som i sömnen men något får honom ändå att reagera. En silvrig blomma gnistrar under äppelträdet.
Hon ler i sömnen. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar