Kortdag i dag... Mycket Tradera är det...

Det är vinter i luften. En ljusblå himmel välver sig över den lilla dalen. Botten på dalen hyser en gles växtlighet som med årstidens rätt förbereder sig för en lång vintervila. Sommarens sista insekter flyger lågt över grönskan. Uppflugen på ett klippblock, för att möta morgonens första ljus, sitter hon. Hon är naken. Blicken är så outgrundlig som den bara kan vara hos den som fått leva våra minnen. Dalen är bara hennes. Ingen människa kan någonsin se den. Hon sitter mitt ibland oss. Buss 38 mot Corabia passerar. Här men ändå inte nära. Närvarande. Plötsligt. Från gatans hörn en pojke ser i ögonvrån en klippa, lite grönska och en kvinna. Hon känner. Vrider på huvudet. Pojken rycker till. Vill se, men det han såg förvandlas till en förundran som bleknar och faller i glömska. Endast i källan finns skymten bevarad.